söndag 29 januari 2012

Panik

För några minuter sedan var jag säker på att han dött, jag tryckte i mig tårta och drack saft och funderade på om jag skulle ställa mig framför en bil om han inte längre skulle leva.

Men efter bara ett tag vaknar han och rör sig av sockerkicken, och nu hickar han.
Tack snälla ber jag till något, men jag vet inte till vad eller vem. Men jag tackar något stort för varje dag som passerar utan ett dödsbesked.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar