tisdag 22 november 2011

Känslofyllt återseende!!

Idag var vi nere i källaren, Jag var tvungen att provköra vagnen lite.
Jag blir också väldigt glad när jag ser Henke köra den. tänk om vi får lägga lillebror i vagnen i februari... Vilken dröm! Han får/ SKA inte dö!

torsdag 17 november 2011

8 månader sen du dog

8 månader sendan Rico dog idag. om 4 månader hade han varit ett år....min lille plutt. Tänk ett år, så stor fast så liten. 3 månader till lillebror är här. tänk om bägge hade fått finnas i livet, bröder med 11 månaders skillnad.  2 bröder som alltid kommer dela samma mammahjärta fast på olika sätt.
Rico jag önskar jag hade fått leva med dig hela mitt liv, ända till jag dog.

söndag 13 november 2011

Helgen!

Nelson började helgen med ett dopp i ankdammen ::)) 
Supergod surdegs smörgås  i ugn med getost, babytomat & basilika :) 
Dessa 2 overaller ska lillebror ha i vinter/vår. Han kommer va så gullig i dom! Vår fina bebis !
En likadan hade vi till Rico som han sedan fick begravas i. Nu budar jag på en till lillebror!
Söndagsbild på magen innan promenad i skogen. I eftermiddag blire plugg...

I Helgen har vi fått mycket gjort. Vi har renast ut massa skit o varit på sortegården o slängt, så skönt! Sen har vi städat, tvättat fixat presset till Oliver och köpt varsin vinflaska till våra pappor. Igår kväll var vi hos min pappa & hans fru och åt jätte god lammstek, potatisgratäng, sallad o sås. Efter maten kollade vi på " så mycket bättre" och åt efterrätt. Jag älskar Laleh!!
Nu e Henke ute i huset o jobbar, Nelson är hos mamma o jag borde plugga....inte blogga....
ikväll ska vi äta kvällsmat med Olivers mamma&pappa och gosa med lille Oliver, bara 4 dagar gammal! Längtar som tusan efter honom. Och nu är det typ 12 ve kvar till lillebror kommer....ja kan nog inte längta mer än vad jag gör. Vissa stunder blir man galen av längtan. Lika galen som man kan bli av att famnen är tom efter Rico. Det är mycket känslor och dom är inte alltid lätta att hantera.
Snart så har vi en liten bebis i vårt hem <3 vi längtar så....
Hoppas ni alla som läser haft en go helg, igår kollade jag statistiken och den låg på ca 100 personer brukar i snitt ligga på det...jag har inte en aning om vilka det är som läser...jag vet nog tre/fyra kanske....men resten?!?! man blir lite nyfiken...lämna gärna något avtryck :)  

fredag 11 november 2011

Spädbarnsdöd

Förebygg plötslig spädbarnsdöd

PDFSkriv utE-post
Senast uppdaterad ( 2008-09-19 )
plötslig spädbarnsdödDe allra flesta nyblivna föräldrar känner en viss oro för att deras bebis ska drabbas av plötslig spädbarnsdöd. Inget vet varför bebisar, till synes helt friska, plötsligt slutar att andas och dör. Men det finns saker du kan göra för att minimera risken att det drabbar ditt barn.
Fram till 1993 dog cirka 1 av 1 000 födda barn av plötslig spädbarnsdöd i Sverige, vilket motsvarar cirka 100-120 barn per år. Efter upplysning om misstänkta riskfaktorer har fallen minskat betydligt, till cirka 20 barn per år.

Fakta om plötslig spädbarnsdöd

  • De flesta fallen inträffar när barnet är mellan fyra till 16 veckor gammalt.
  • Pojkar drabbas oftare än flickor.
  • De flesta fall inträffar under vinterhalvåret.
  • De flesta barn som drabbas har inte tidigare visat några speciella symptom.
  • Barn med så kallade livlöshetsattacker, alltså barn som hittats till synes livlösa under sömnen men som kunnat återupplivas, drabbas i högre utsträckning.
  • Man anser att dödsfallen sker under sömnen.
Ingen vet med säkerhet vad plötslig spädbarnsdöd beror på men riskerna ökar om:
  • barnet sover på mage
  • barnet sover på ett för mjukt underlag
  • modern röker under graviditeten
  • barnet överhettas
  • mamman inte går på barnavårdscentralens kontroller
  • modern är ung
  • barnet föds för tidigt (före vecka 36)
  • om barnet har låg födelsevikt.

Så skyddar du ditt barn mot plötslig spädbarnsdöd

Även om man fortfarande inte vet vad plötslig spädbarnsdöd beror på så finns misstankar om några olika orsaker. Mot vissa av dem kan du själv vidta åtgärder för att minska risken för att ditt barn drabbas.
  • Avstå från rökning under graviditeten.
  • Undvik att utsätta barnet för tobaksrök.
  • Låt spädbarnet sova på rygg. Internationell forskning har visat att antal fall av plötslig spädbarnsdöd har minskat när barnet ligger på rygg istället för på mage. Ryggläge rekommenderas därför också av svenska läkare. Mycket för tidigt födda barn sover bäst på sidan, med en hoprullad filt som stöd.
  • Se till att barnet inte har det för varmt när det sover men självklart heller inte för kallt. Barnet ska sova svalt och Socialstyrelsen rekommenderar en rumstemperatur på 16-20°C. 
  • Var noga med att inte bylta in barnet i täcken, filtar eller dylikt när det sover. Linda heller inte in barnet i exempelvis en filt - barnet ska kan kunna röra sig fritt. Lägg bara filten ovanpå. Känn på barnets bröst och huvud att det inte verkar svettigt eller för varmt.
  • Låt inte barnet sova med kramdjur eftersom de i olyckliga fall kan hindra barnets andning.
  • Låt inte barnet sova på lammskinn.
  • Låt inte barnet sova på ett för mjukt underlag.
  • Lämna inte ett sovande barn utomhus utan tillsyn och lämna det heller aldrig ensamt i bilen.
American Academy of Pediatrics (amerikanska barnläkarakademin) och flera svenska läkare rekommenderar dessutom att barnet sover i en egen säng i föräldrarnas rum och att barnet sover med napp efter att amningen är etablerad.

Mer information:


Artikeln är granskad och godkänd av:
Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska
 

torsdag 10 november 2011

Oliver

Idag har en av mina fina barndomsvänner fått barn, en liten Oliver!!! Jag e så glad och jag längtar efter att få träffa honom.
Jag trodde aldrig att jag skulle känna denna lycka för någon annan efter Rico dog, jag menar att jag denna gången inte blev ledsen och undrar varför just  Rico dog av en otur när så många andra barn föds.
Utan jag grät av lycka för att lilla Oliver kommit till världen.
Det är en lättnad att inte känna avund som jag trodde att jag skulle. Kanske är det för att den fina vännen funnits och lyssnat på min sorg och saknad efter Rico men även delat glädjen för vår fina lillebror.

Idag har vi varit hos vår läkare han mätte och visade oss lillebrors snopp, han växer jättefint!!
Det är bara tyo 90 dagar kvar till igångsättning sa läkaren lite uppmuntrande. Typ hela vecka 24,25,26,27,28,29,30,31,32,33,34,35,36
Vi gör alltså 36 fulla veckor och sätter igång 37+0 inget. alltså en fullgången graviditet. 7*13= 91 dagar kvar!!!
Vad jag längtar efter vår bebis. Man har varit redo för att bli mamma så länge nu, så många veckor, dagar, månader av att vara gravid.
På 11 månader kommer jag att ha fött 2 fullgångna barn! Så häftigt. Sen ska kroppen vila lite, iaf i 2-3 år.
tredje november i rad jag är gravid nu.
Snart vill jag hämta upp vagga, vagn kläder. Hon på Aurora tyckte att vi skulle ta tag i källaren med bebis grejer alltså att vi skulle ta lite i taget så att vi inte gör allt på en gång.
Ja vet inte det är ju så blandade känslor med källaren och bebissakerna.
Jag e så ledsen för att Rico aldrig fick vara kvar i livet och använda allt som var till honom, hans frånvaro gör mig fortfarande förlamad av sorg... . Men nu får lillebror det istället och det är ju en lycka. Att vi faktiskt väntar en lillebror....detta måste gå bra nu!
Välkommen till världen Oliver! Och grattis till din fina Mamma & Pappa

söndag 6 november 2011

Till Rico från farmor&farfar

Detta fina mosshjärta med videung fick Rico av sin farmor&farfar. När han begravdes var videungen i full blom. Jag förknippar Rico med vide. Kanske skulle han hetat det i andra namn Rico Vide.... Fast han såg inte ut som en Vide. Jag och Henke fick hemmagjord lingonsylt från hans mormor och hans mamma hade bakat en morotskaka. Mums den festade vi loss på. Och äntligen fick jag gosa med min lilla ränn Nelson :)

Magbilder + annat

Lite magbilder. Är dålig på att ta kort eller skriva om denna graviditet, vågar inte som på samma sätt som med Rico.
Lillpyret sprattlat och sparkar varje dag för fullt. Lika vild som sin storebror var.
Det är härligt att få uppleva detta igen. Och denna gång ska vi ha med oss lillen levande hem.
Ca 99 dagar till ve 37 och igångsättning.
Jag längtar, bara 14 ve kvar!!! Tiden rullar förbi och nästa månad gör vi Annas profylax fast denna gång i Göteborg. Där gör vi även 3D/4D ultraljud några dagar innan jul, ska bli så spännande att få jämföra de små på bilderna.
Sen är det Januari och den månaden kommer kanske kännas lång, men ska aktivera mig med min gravid vattengympa och med skolan så det ska nog kunna gå hyfsat snabbt!  och i mitten av februari är graviditeten över :)) och då ska jag njuta av min levande bebis!!!
Undra om han har mycke hår som Rico, undra om han har lika pluttig näsa... Frågorna är många och nyfikenheten känns ibland olidlig. Tänk om jag får bli mamma till ett levande barn. På onsdag när vi går in i ve 24, ska vi till dödsbeskedsläkaren och prata om hur mycket kontroller jag vill ha tills förlossningen och så ska han kolla lite på bebisen.
Nu tillhör vi förlossningen. Fosterstadiet är över och nu kallar bebisen för barn! Förra veckan var jag på Aurora mottagningen men det skriver jag om en annan dag. Snart blir det promenad i skogen och i eftermiddag lite plugg!
Magbilder från ve. 22+

lördag 5 november 2011

Nelson

Imorn kommer Nelson hem igen. Han har varit hos Henkes föräldrar i helgen. Längtar som tusan efter honom. Henke säger ofta att han tror att endel av Rico är i Nelson. Han tröstar alltid och så fort man gråter kommer han och slickar bort tårarna och borrar in hans lilla ansikte och sen ligger han där tills trycket har lättat lite.

tomrum

Denna dag
Detta liv
Så konstigt allt är och har blivit
Jag har inte vaknat än, lever fortfarande i en slags dimma.
Orkar inte prata med någon även om jag vill, det gör för ont. Jag vill bara bort.
Igår vad vi på kyrkogården, känns som vi måste ta hand om Ricos grav, lägga blommor tända ljus och göra fint. Jag vill helst inte. Jag vill ha han här, levande 7 månader gammal.
Jag vill inte ha gått på hans begravning och jag vill inte vara deprimerad eller ensam. Men jag vet inte hur jag ska fungera längre.

Jag vill klara av så mycket. Och jag klarar inget.
Relationer till vänner och nära är så svårt för att livet här har stannat lite medans andra lever på såklart. Henke lever på han med, allas liv lever på. Varför kan inte jag? Vad är det för fel? jag känner mig sjuk. kanske borde läggas in. Vet inte hur man uthärdar detta plågeri.
Jag blir galen. Tar tårar efter sitt barn aldrig slut?

Jag hinner inte med alls. Jag kämpar läs förtränger och klarar mig bra en vecka till tio dager sen faller jag. Sen blir jag förlamad av sorg och jag orkar ingenting.
Är hemma från skolan o bara ligger i sängen eller soffan. folk säger att jag verkar må bättre , dom skulle bara veta hur mycket energi det går åt för att få dem att tro det.
Folk verkar tycka att jag nu borde vara glad över den nya graviditeten och att den borde ta all min tid o fokus.
Men så är det inte. Jag sörjer mitt barn och jag försöker lära mig att leva utan honom och med en minneshylla istället. Och en grav som jag nu i efterhand ångrar att han har.

Han skulle blivit uppbränd o spridd i minneslunden, men i stunden, chocken kunde jag inte tänka klart. Jag kunde inte se längre än att han skulle få förbli orörd, jag tyckte att det var fruktansvärt att någon skulle skära i honom när obduktionen skulle göras. Hemskt att fina Rico blivit skuren i.
Han har inte ens en gravsten än.
Vi hittade en och vi hade den på våran hustomt ett tag, men när avloppet grävdes så försvann stenen.
Nu måste vi hitta en ny. Och vi måste bestämma hur den ska se ut och vad det ska stå på.
Jag vill inte se mitt barns namn på en sten jag vill ha honom här med oss. Men det måste jag och det är jag som måste ta tag i det.
Det är en sak som är så svår för mig, jag skjuter på det hela tiden. Men samtidigt så påminns jag varje dag.
Jag klara inte gå in till en begravnings byro med små hand och fotavtryck i bläck och säga att jag vill gravera in dessa i en sten. Och sen skriva hans namn och dödsdatum. Mitt hjärta går sönder. Jag vill bara bort.
Henke är iväg o spelar i helgen så i kväll går jag o tänder ett ljus för min fina lilla Rico och hoppas att han på något vis kan se eller känna hur otroligt saknad och älskad han är.

Tänk hur tomt och kallt livet blev sen han dog