Folk och deras Facebook!!!
vad är det för fel ?!
Alltså bara för att man har ett barn måste man skriva om det i nästan varje uppdatering?
Måste det nämnas nästan hela tiden att man har en bebis på ett eller annat sätt?? Man glömmer inte att folk man känner fått barn bara föra att det inte nämns varje gång man har kontakt.
Jag klickar dölj på alla som har barn/bebisar och skriver mycket om det!
Tyckte precis likadant innan Rico.
Men nu,
jag orkar inte ens läsa om mina vänner o deras statusar.
Jag skriver eller pratar med mina vänner privat. Tycker liksom inte att man behöver visa för alla andra att man har en relation. Att man har vänner! tre av mina närmsta som jag nästan träffar varje dag eller oftast pratar med i telefon skriver jag aldrig till på deras sida. jag grattar dom inte heller där. Det gör jag privat!
Jag kommer inte göra det sen heller alltså skriva om mitt barn eller hans utveckling, eller om han inte kan sova, eller om han har ont i magen eller ej!! om han är gullig eller ful. om jag tycker att han är väldens finaste som alla tycker om sina barn! är det väsentligt för folk att läsa om, vad jag tycker om mitt barns utseende? ( fast å andra sidan, vad är väsentligt på fejjan )
Men jag förstår inte varför man ens måste?
Sånt delar man väl med sin sambo, mamma, nära vänner. men för 17 inte på facebook.
Jag delar inte ens att jag är gravid.
Tror folk att att vi som inte skriver "vad jag är trött på detta nu" "när ska den lille lilla ut" bla bla "undra hur natten bli" att vi inte är lika förväntansfulla eller gravida som andra som gnäller och delar sina hemorrojder eller bristnings besvär.
Jag förstår väl att man undrar det om man nu har besvär men varför på fejjan? Gå till apoteket o fråga och när du ändå är där checka in ;)
Jag vet inte hur många gånger det senaste året där jag läst att folk har grädde i tuttana! jag förstår inte varför man vill säga det, är det av mallighet? är det för att bli bekräftad ? för att man inte blir det tillräckligt hemma? var och varannan kvinna har grädde i rattarna, själv känner jag personligen ca 10 st!
Eller dom där dramatiska stausarna som man oxå blir tokig på....där folk vill ha så mycket uppmärksamhet att man dra in akuten i statusen...typ " sitter på akuten nu" eller " kom just hem från akuten " och sen lägger dom inte till att det gått bra eller vad som hänt!
Nä då ska folk hålla på " ånej vad har hänt" "vad är det du säger inget allvarligt va ?"
Och varför den där konstiga incheckningen...?? måste man visa folk att man har ett liv? Att man gör saker?
Hej jag tränar! Hej jag äter mat! Hej jag är i min säng! Hej jag ska ta en öl! Hej jag sitter o glor på vårdcentralen! Hej jag är i en affär! Hej jag har just fött barn! Hej vet ni att jag älskar mitt barn! Hej jag måste tala om för folk att jag finns och att jag har ett liv!!
Eller att man skriver till sin sambo?! Vill jag säga att jag älskar Henke så säger jag det till honom eller skickar ett sms.
Jag brukar inte Gratta han på hans sida när han fyller år för det gör jag hemma, det kanske är konstigt jag kanske borde skriva "grattis älskling, du är underbar. ikväll ska vi fira dig ordentligt puss puss" det skulle jag inte kunna med. Det skulle kännas som jag bara ville hävda något.....
Ja, ja kanske är allt för negativ till facebook...är nog dags att lägga ner.
Ojjjjj vad jag håller med!!!! Vad är det för fel på folk?!
SvaraRaderaBild på en sketen muffin och sen "fredagsmys" eller den fantastiska incheckningen på akuten. Drama, drama, drama.
Min favoritsläkting skrev nästan en hel krönika om sin baby på akuten i veckan. "check in", följt av "väntar", vidare "vi blir kvar över natten", som ersattes med "god morgon".
Spekulationer om RSvirus och slem utbröt och jag var redo att spy över hela FB. Det är INTE ok att exploatera sina barn på det här sättet, att utnyttja att de är sjuka för att få uppmärksamhet. Fy fy fy!!!!!
Jag är av uppfattningen att har man riktigt jävla fredags-mysigt eller dyl då har man fan inte tid att FB:a om det.
Klart slut
kram
s
Många tycker om att dela med sig av sin vardag och har även funderingar som andra kan svara på.
SvaraRaderaJag har en facebooksida som bara min vänner kan se.
Där har jag bara vänner som jag känner, inte 100 st som är bara bekanta, utan bara de som står mig nära.
Har en stor släkt skulle inte kunna eller vilja ringa runt till alla dessa, tycker heller inte om att sitta i telefon så länge.
De som nyss fått barn vill dela med sig av allt för att det är så stor händelse.
Allt som händer i barnets liv är stora händelser för dem. Och då menar jag allt. Tom. innehållet i blöjan.
Det handlar nog inte om uppmärksamhet, de vill bara dela med sig.
Jag och många med mig tycker det är roligt att läsa, kommer då själv ihåg hur jag kände och tänkte när mina barn var små.
Man "lever och andas" sitt barn när det kommit, allt cirkulerar runt detta nya lilla underverk.
Visst kan jag åxå tycka att en del skriver helt oväsentliga saker som att de ska duscha och sånt men det är ju bara att hoppa över och läsa vidare.
Om tex. barnet blir sjuk så blir många oroliga och kan man då läsa uppdateringar på facebook så vet man ju vad som händer.
Mitt barnbarn blev sjuk och de åkte med henne till akuten. De var där i 2 tim och vi var många som var oroliga, men min dotter uppdaterade på facebook, så vi alla kunde slappna av istället för att leva i ovisshet. Hon kunde ju inte gärna ringa runt och lugna halva släkten.
Som sagt, alla har ju sina åsikter om Facebook och vad man behöver dela och inte. Och vad man har den till och vilka den är för.
SvaraRaderaInnan Facebook fanns så var det ju inte någon katastrof direkt, och man fick ändå veta det man behövde + lite till...